NY LIVSLUST  arbete för högre medvetenhet

Allt liv är underställt involution och evolution. Allt är liv under utveckling. Med allt menas varje liten atom, inte bara den vetenskapliga atomen, utan själva uratomen, monaden, som är den allra minsta enheten av ofattbart fin materia och bärande potentiell medvetenhet. Uratomen sänker sig gradvis ner i materien, i allt tätare sammansättningar, under involutionens olika stadier och etapper, för att vid uppnåendet av mineralstadiet fortsätta sin resa på den uppåtgående evolutionens väg. När den som vi har nått människostadiet, har den därför en gigantisk avverkad utvecklingsresa bakom sig.

Kosmos är indelad i 49 olika världar med allt tätare materiegrad. Den fysiska världen är den lägsta, värld 49, medan emotionalvärlden räknas som värld 48 och mental-kausalvärlden som värld 47. Dessa är människans tre världar hon lever i, medveten om sin organism, sina känslor och tankar. Uratomen tillhör värld 1 och är alltså den oförstörbara inre gudomliga gnista vi alla i sanning Är, den monad som genom sitt kausalhölje tar sig nya kroppar och lägre höljen i liv efter liv, för att successivt nå allt högre medvetenhet. Detta är allt livs innersta mening.

Först i värld 46, essentialvärlden, är enheten förverkligad och allt liv tjänar och övervakar yngre bröders utveckling. De högre kosmiska världarna har allt större ansvar i den kosmiska organisationen. Förutom naturlagar är allt liv underställt livslagar. Den främsta av dessa är frihetslagen, som förhindrar våra äldre bröder att inkräkta på människans val att leva, handla och utvecklas efter eget huvud. De förmedlar sin uråldriga visdom till oss, men det är var och ens val att ta till sig denna för att påskynda sin utveckling.

Människan har mellan 30 000-150 000 inkarnationer bakom sig. Skillnaderna beror på vid vilken tidpunkt hon övergick från djurriket till människoriket. Det finns fem olika utvecklingsstadier med sammanlagt 777 olika nivåer. Varje nivå kan kräva hundratals liv beroende på hur snabbt eller långsamt människan är benägen att lära av sina erfarenheter. 85 % av mänskligheten befinner sig på de två lägsta stadierna. Men redan på civilisationsstadiet kan intelligensen nå en utmärkande hög utveckling, vilket därmed ej är tecken på högre medvetenhet. Denna intelligens ser vi mycket av i världen i dag, och den har tagit människan långt i bl.a. den tekniska utvecklingen medan den medvetenhetsmässiga fått stå tillbaka.

De stadier vi genomgår är följande:

Barbarstadiet 400 nivåer – kännetecknas av det lägre emotionala (och lägsta mentalmedvetenhet)

Civilisationsstadiet 200 nivåer - kännetecknas av det lägre mentala (och lägre emotionala)

Kulturstadiet 100 nivåer - kännetecknas av det högre emotionala (och lägre mentala)

Humanitetstadiet 70 nivåer - kännetecknas av det högre mentala (och högre emotionala)

Idealitetsstadiet 7 nivåer - kännetecknas av det kausala (och högre emotionala)

Emotionalmedvetenhetens utveckling sker utifrån det lägre emotionalas repellerande känslor, till det högre emotionalas förädlade och attraherande känslor. Från och med kulturstadiet sjunker tidigare medvetenhet enligt naturlig gång ner i det undermedvetna.

Mentalmedvetenhetens utveckling kännetecknas på barbarstadiet av slutledningstänkande, på civilisations- och kulturstadiet av principtänkande (som är ett emotionellt tänkande), på humanitetsstadiet utvecklas successivt perspektivtänkande och sedan systemtänkande. På idealitetsstadiet utvecklas den kausala objektiva medvetenheten, som när den når sin höjdpunkt befriar människan från vidare inkarnationstvång, vilket den fullkomliga människan dock ofta fortsätter med för effektivare arbete och tjänande i den fysiska världen.

Ett gott samhälle måste, för att utvecklas harmoniskt, ta hänsyn till att människor befinner sig på olika utvecklingsstadier. Ur den förklaring hylozoiken ger av människans utvecklingsstadier kan förståelse erhållas för de samhällsklasser som uppstått. Dessa vilar på en naturlig grund. Liksom individen genomgår olika årskurser under sin skolgång, genomgår också individen flera utvecklingsstadier på sin resa under tusentals inkarnationer genom människoriket.

Den ursprungliga tanken bakom samhällsklasserna var att ge möjlighet för individen att födas in i mest lämpliga miljö med tanke på de egenskaper och förmågor hon hade att utveckla under inkarnationen. Det fanns därmed en pedagogisk grund. Alla stadier och alla klasser genomgås av alla utan undantag, endast tidpunkten skiljer sig åt. Lika lite som en far och en mor fördömer sitt yngsta barn för att vara yngst, lika lite fördömer de livskunniga de yngre individerna i lägre samhällsklasser. Ett fördömande synsätt visar på livsokunnighet.

De yngre som föds in i arbetarklassen kan där utveckla mycket viktiga och grundläggande egenskaper såsom arbetsamhet, pliktkänsla, hederlighet med mera. Samt, icke att förglömma, att de utför mycket viktiga arbetsuppgifter för samhället i stort vad gäller allas grundläggande behov. Genom den uppskattning de därmed bör röna från äldre bröder har de möjlighet att växa med sina uppgifter i en känsla av meningsfullhet. Denna viktiga uppskattning och respekt har under samhällsförfallet minskat vilket visar medelklassernas allt mer förlorade kontakt med sin egen historia och vårt ömsesidiga beroende av varandra.

Det är när intellektet tilltar i styrka individen har fördel av att födas in i medelklassen där hon genom handel, organisation, undervisning, ingenjörskonst mm har möjlighet att vidareutveckla sitt intellekt. Kan hon behålla sin naturliga instinkt om arbetarklassens roll och värde har hon större chans att undvika att hamna på avvägar genom utnyttjande av yngre bröder.

När sedan det högre emotionala börjar visa sig hos människan kan finare kulturmiljöer vara till godo för hennes utveckling genom möjlighet till kontakt med filosofi, religion, musik, litteratur och skapande konst. Att födas in i lämplig omgivning minskar risken för att neddragande inflytanden ska förlänga tiden för uppnående av tidigare nivå, för att därifrån kunna fortsätta utvecklingen.

När individen så skall utveckla det högre mentala krymper möjligheterna för gynnsam miljö och en mer noggrann planering krävs för rätta omständigheter gällande behövlig utveckling. Råder brist på lämpliga föräldrar kan ödeslagen tillse att annan i den nära omgivningen kan ge den mentala stimulans barnet behöver under sin repetition under barn- och ungdomsåren, eller genom kontakt med litteratur som passar individens nivå.

Dagens överklass, om den hade varit den goda överklass som var tänkt, skulle då naturligt vara den mest lämpade som ledare, men har i dessa tider av samhällsförfall fått stå tillbaka för yngre bröders maktbegär och sämre förmågor.

Att klasserna numera är så gott som upplösta har gjort det svårare för ödesmakterna att på ett konstruktivt sätt planera för människornas inkarnationer. Man får använda sig av de möjligheter som står till buds. I en tid av klassupplösning och med djupt distraherade individer har möjligheterna till snabb återerinring försvårats. Den annars naturliga kontakten med lämplig miljö måste nu individen själv söka sig fram till och förhoppningsvis finna sig tillrätta i.

Genom vår tids digitalisering finns genom internet både möjligheter att söka och finna kunskap, men likaså risker att förledas på avvägar genom distraktioner, förvillelse och fiktioner. Utvecklingen av den så viktiga urskillningsförmågan får här ännu ett område att arbeta på.

I det goda samhället växer sakta en större förståelse fram för tanken bakom både ”lika barn leka bäst” och ”rätt man på rätt plats”, i uppväxtmiljö, skola och i arbetsliv. Goda möjligheter till medvetenhetsutveckling ökar när vi tar fasta på den kunskapen.

Boktips

- för djupare studier

"Kunskapen om verkligheten"

"De vises sten"

"Människans väg"

"Livskunskap Ett"

m.fl. av Henry T. Laurency

"Eterhöljet"

"Förklaringen"

av Lars Adelskogh

"Fjärde vägen"

”Psykologin för människans möjliga medvetenhet”

av P. D. Ouspensky