NY LIVSLUST  arbete för högre medvetenhet

Vad är känslor och hur påverkar de vårt tänkande?

Det är mänskligt, för inte säga nästan oundvikligt, att vi emellanåt reagerar känslomässigt på ett sätt som vi i efterhand kanske upplever som mindre genomtänkt. Hur ofta låter vi inte känslor styra vår uppfattning om sådant vi kanske egentligen inte vet så mycket om?

Inom psykologin idag talas ofta om bl.a. automatiska tankar och kognitiv bias eller förvrängning. Det förefaller vara både välkända och vanligt förekommande fenomen och det finns uppenbarligen många olika benämningar som i stort sett beskriver samma fenomen, nämligen att de avsevärt ökar risken för att vi inte ser verkligheten riktigt som den är. Men varför? Varför lurar vi ibland oss själva eller låter oss bli lurade?

I sin bok ”Proposed Roads to Freedom“ var Bertrand Russell något på spåren redan 1919 då han skrev följande (engelska originalet finns i slutet):

”Vad en person tror på utifrån grovt otillräckliga bevis ger en antydan om den personens önskningar - önskningar som personen själv ofta är omedveten om. Om en person erbjuds ett faktum som går emot den personens instinkter, kommer personen att granska det noggrant, och om inte bevisen är överväldigande, kommer han eller hon att vägra tro på det.
Om en person å andra sidan erbjuds något som ger anledning att handla i enlighet med dennes instinkter, kommer det att accepteras även utifrån minsta tänkbara bevis.”

Om vi i texten ovan skulle byta ut ordet instinkt mot känsla så får vi en möjlig antydan om var vi skulle kunna hitta en förklaring. Vi skulle även kunna byta ut ordet önskning mot längtan eller begär för att göra det ännu tydligare.

Så hur kan vi se på detta med förvrängningar, vad är det som händer? Till att börja med kan vi konstatera att vi har minst två förmågor som vi alla känner igen, nämligen förmågan att tänka och förmågan att känna. Enklaste sättet att beskriva tänkande är väl att säga att det är det vi gör när vi t.ex. löser ett matematiskt problem. Men, hur beskriver man enklast känslor? Hylozoiken, en kunskapstradition ursprungligen förmedlad av Pytagoras och presenterad i vår tid av Henry T. Laurency, presenterar en förklaringsmodell som i korta drag menar att känslor är en samman¬sättning av två delar, en tankedel och en emotionell del (utan tänkande). Men vad är en emotion? Vi kan säga att den gör att vi upplever något som antingen positivt eller negativt, alltid, utan något neutralläge. Om det skulle finnas ett neutralläge där vi inte upplever någonting, ja då upplever vi per definition inte heller någon känsla eller emotion. Det vill säga, en emotion är något som gör att vi antingen tycker om eller tycker illa om något, en form av blint begär om man så vill. Vi kan även lägga till motsatsparet blind kärlek och blint hat här. Så när vi antingen tycker om något, eller tycker illa om något aktiveras även tankedelen i känslan automatiskt eftersom de är sammansatta. Som till exempel när en tatuerad kommer in i rummet och kanske omedvetet väcker en negativ känsla (emotion) med tillhörande tanke ”lycka till med jobbansökan …”.

Om vi kan se det som att vår känsla är sammansatt av två i grunden helt olika delar, emotion och tanke, kan vi närma oss en tänkbar förklaring till hur vi kan bli känslostyrda. Men vi behöver lägga till en ytterligare tankegång, nämligen den att emotioner oftast får företräde före tankar. Med det tillägget har vi plötsligt fått en förklaring som möjligen kan vara svår att bevisa, men som likafullt kan göra det möjligt för oss att förklara annars oförklarliga beteenden. Så istället för att säga att vi är känslostyrda skulle vi lika gärna kunna säga att vi är emotionsstyrda.

Detta gör det möjligt för oss att förklara varför det är så svårt för oss att vara tankemässigt objektiva när vi tycker om eller tycker illa om något eller någon. Många känner säkert igen slutsatsen att det är oklokt att gå in i t.ex. en förhandling och samtidigt vara känslomässigt upprörd, att det är lätt att betala för mycket för något man tycker om, att skjuta på disken till ett senare tillfälle därför att fotbollsmatchen är mycket viktigare, o.s.v.

Utifrån denna förklaring kan vi sammanfattningsvis se två olika scenarier när en känsla aktiveras, det ena där en tanke väcker emotionen i känslan till liv, kognitiv förvrängning, och den andra när en emotion väcker en tanke, ibland felaktig sådan, till liv, som t.ex. vid automatiska tankar.

Det finns många olika sätt att arbeta på för att minska emotioners oönskade påverkan på vårt objektiva tänkande. Mindfulness och PNT-scheman i Kognitiv beteendeterapi har utvecklats under de senaste decennierna till effektiva verktyg i detta arbete. Mindfulness kan ses som en träning i icke-identifiering och icke-dömande och därmed ett sätt att minska våra förutfattade uppfattningar om vissa saker genom att göra oss medvetna om när en tanke väcker en emotion. PNT-scheman kan användas för att uppenbara t.ex. felaktiga kopplingar mellan emotioner och tankar som kan finnas i en känsla, när en emotion väcker en viss i tanke i oss. Exempelvis när en person uttrycker stark irritation gentemot oss och vi genast tänker att det är vårt fel att den andra blir irriterad, fast det egentligen inte är så.

Mindfulness har sina rötter i Buddhistisk filosofi men det finns även andra äldre men effektiva metoder som t.ex. fjärde vägen och stoicismen. Fjärde vägen, som undervisades i gamla esoteriska skolor, finns nu förmedlad av George Ivanovitch Gurdjieff (1866-1949). Den filosofiska inriktning som praktiserades i antikens Grekland: stoicismen – innebar bland annat att träna självbehärskning. Det gemensamma i både äldre och nyare metoder är strävan efter att hålla en icke-reaktiv inställning.

/BA

Originaltext ur boken ”Proposed Roads to Freedom“ publicerad år 1919 av Bertrand Russell
”What a man believes upon grossly insufficient evidence is an index to his desires - desires of which he himself is often unconscious.
If a man is offered a fact which goes against his instincts, he will scrutinize it closely, and unless the evidence is overwhelming, he will refuse to believe it.
If, on the other hand, he is offered something which affords a reason for acting in accordance to his instincts, he will accept it even on the slightest evidence.”