Reinkarnation och livets mening

Reinkarnation och livets mening


Denna eviga fråga om vad som är livets mening kan ha många olika svar. Därför att det som ger vårt liv mening är så individuellt, beroende på var vi befinner oss på livets väg. För några kan målet vara att bara skaffa mat för dagen och ta hand om familjen. För en del kan det vara att öka den materiella levnadsstandarden. För andra kan det betyda att vara kreativ, vara lycklig, njuta och må bra. För ytterligare andra att arbeta för något gott och meningsfullt. Alla dessa motiv har dock en övergripande mening, och den är att växa i medvetenhet. Från fysiskt fokus till det lägre emotionala och mentala, till det högre emotionala och det högre mentala, till det kausala och vidare. Detta är den osynliga evolution som är vår medvetenhets evolution, genom liv efter liv. Förutom denna övergripande mening med våra liv har vi även vår speciella livsuppgift för just det här livet, för vår innevarande inkarnation.


Att öka vår medvetenhet är det i särklass största behovet i vår tid. Utvecklad medvetenhet leder till förnuftig kärlek. Bristande medvetenhet om livets förutsättningar ligger till grund för en stor del av världens lidande, svält, sneda resursfördelning, krig och kärlekslösa handlingar mot både människor och djur. När vi växer i förnuft och medvetenhet, ökar förståelsen för livet och medmänniskor, och minskar driften att agera själviskt och kärlekslöst. Vi blir bättre rustade för att skapa en bättre värld.


Livets mening är medvetenhetsutveckling. Inte bara formen förändras under evolutionens gång, utan det är framför allt vår medvetenhets stadiga, om än långsamma, evolution mot allt högre riken, som är meningen bakom alla våra livserfarenheter, lärdomar och insikter vi gör. Ett enskilt liv skulle vara totalt meningslöst, ologiskt och orättvist, sett ur ettlivs-perspektiv, påfört slumpmässigt lidande längs dess väg.


Våra instinkter är vanor som blivit automatfunktion, såsom spädbarnets utsträckta armar vid rädsla för att falla. Detta är något som uppkommit genom många tusen inkarnationer. Barn med extraordinära förmågor, och människor med geniala talanger, är resultatet av flera inkarnationers förfinade förmågor. Vi kan till exempel se barn som kan sjunga och spela med en inlevelse och ett vuxet kroppsspråk som vittnar om gamla erfarenheter.


Vår växande medvetenhet bevaras från liv till liv i den fasta kärna som Pytagoras kallade monaden (vilket betyder enhet). Monaden är en uratom som återvänder till det fysiska livet för fortsatt växande med latenta erfarenheten bevarad, vilken kan väckas om den får rätt förutsättningar. En fullkomligt naturenlig process i den kosmiska organisationen. Det är detta som kallas reinkarnation, ”åter i köttet”. Varje ny inkarnation får vi nya höljen som redskap under det fysiska livet och som ger oss värdefulla erfarenheter på vår väg. Mellan inkarnationerna uppehåller vi oss i finare höljen i högre världar. Erkännandet av reinkarnation skulle förändra hur vi bygger och förstår vår värld samt vad vi väljer att fokusera på.


Då vi hela tiden växer i medvetenhet, finns det förstås de som har kommit längre och mycket längre än vi. Dessa äldre bröder befinner sig i högre världar än mänsklighetens tre världar – fysiska, emotionala och mentala-kausala. De övervakar vår utveckling, liksom vi en gång ska komma övervaka djurrikets utveckling. När vi människor kan ta steget att ödmjukt erkänna hur lite vi vet, och vända oss till våra äldre bröder, kommer ett skifte att äga rum.


Denna medvetenhetsutveckling sker naturligt och långsamt. Dock i vår tid  motarbetas mänsklighetens uppvaknande genom all den distraktion som så starkt präglar vår tid. Allt detta som drar vår uppmärksamhet från det verkligt viktiga. Att förstå livet, göra gott och tjäna vår nästa, och att leva utifrån detta. Först då kan vi bygga en värld där alla kan leva i fred, äta sig mätta och kunna utveckla den potential vi bär inom oss. Då blir det ointressant med kortsiktiga vinster, överkonsumtion, spelberoenden, mediehysteri och förförisk men onödig teknik. Vi upptäcker att livet överträffar all konstgjord förströelse som vi trott varit livets mening. Att gemensamt bygga en mänskligare värld blir en glädjerik utmaning som inga dataspel kommer i närheten av. Det handlar om att vägra låta oss distraheras mer, välja väg och låta förnuftet leda oss.


En tankeställare kan vara äldre brödernas utsaga: ”när konsten förfulas är det ett tecken på att en civilisation är på väg mot sitt förfall”. De menar att konst är menad att vara skönhet. Den ska vara människans vision av det högre, det vackra, det vi längtar efter. Den ska lyfta människan. Idag är konst och kultur till mångt och mycket en individens egenterapi och uttryck för ångest, mörker, tunga känslor och tankar. Att exponera vårt inre mörker för andras beskådan är ytterst sällan till hjälp för någon annan.


Vårt välmående grundas på var vi håller vår uppmärksamhet. Väljer vi att oupphörligen se det tunga, eller kan vi fokusera utanför oss själva och på något gott? Att höja perspektivet på våra livserfarenheter, förlåta, glömma och gå vidare är det vi bör sträva efter. Inte alltid lätt utan kan vara en stor utmaning, men är samtidigt enda vägen. Och den vägen befriar oss. Undvika att se tillbaka. Vi kan så bespara oss många inkarnationer av lidande när vi istället väljer ljuset och kärlekens väg och tar ett kliv upp i vår medvetenhetsevolution. Mänsklighetens evolution.

Boktips

- för djupare studier



"Kunskapen om verkligheten"

"De vises sten"

"Människans väg"

"Livskunskap Ett"

m.fl. av Henry T. Laurency


"Eterhöljet"

"Förklaringen"

av Lars Adelskogh


"Fjärde vägen"

”Psykologin för människans möjliga medvetenhet”

av P. D. Ouspensky