NY LIVSLUST  arbete för högre medvetenhet

Barns latenta egenskaper

Hur många förundras egentligen över, hur redan små barn kan uppvisa så individuella egenskaper? Borde inte detta mana till viss eftertanke? Såsom en ung mamma förundrat uttryckte det: Båda pojkarna har fått exakt samma uppfostran, de är uppväxta i samma familj, ändå är de helt olika varandra. Detta syntes märkligt.

Det vore synd om denna tanke skulle stanna där, utan vidare begrundan. Något som å andra sidan kan vara fallet om mentala energin går åt till att hantera livspusslet. Men vad beror dessa olikheter på? Är barnen verkligen oskrivna blad när de föds? Uppenbarligen inte. Vi vet alla att redan små barns karaktärsdrag skiljer sig åt, likaså att de visar fallenhet för olika saker. Personlighetsdragen utmejslas med tiden allt mer. Borde inte detta väcka mer intresse?

Nej, vi är inga oskrivna blad. Vi föds med egenskaper och förmågor som ligger latent i jaget, såsom fröer. En del utvecklas tidigt, andra väcks till liv genom omständigheter som ger näring åt egenskaperna ifråga. Föräldrar har en viktig roll i att erbjuda barnen möjligheter att utveckla goda egenskaper, och begränsa annat som kan väcka liv i och förstärka sämre egenskaper. När små barn naturligt genomgår faser där lägre kvaliteter tycks komma fram, skulle vi kunna avstå från att uppmuntra dem.

Vissa personlighetsdrag är vi predisponerade för genom för människan okända energier, som präglar vårt vara i en mångfald av kombinationer. Till den kategorin hör också astrologiska influenser, som i sin djupare betydelse har en faktisk påverkan på oss. Sammantaget gör det varje individ till en unik personlighet och egenart. Vi kan utgå från att vi människor har ytterst liten förståelse för dessa ting, och att den moderna psykologin inte heller bidrar till kunskap på området. Det finns mycket kvar att upptäcka.

Latenta förmågor kan vi se exempel på när barn till musiker ofta utvecklar musikalitet. Detta sker inte av en slump, utan av något som kan ses som naturens hjälp till matchning. Sådan matchning är dock inte alltid möjlig. Det finns barn med redan i unga år oförklarliga talanger, som ligger långt över vad som kan anses vara normalt för deras ålder. Kroppsspråk, uttryck och inlevelse kan vara av ett slag annars normalt för en vuxen.

När ett barn får möjligheter att utveckla fina kvaliteter såsom medkänsla, ansvarskänsla och tacksamhet, kan dessa egenskaper väckas till liv om de finns latent. Utvecklandet av högre emotionala kvaliteter hotas när barnens fritid till övervägande del består av skärmtid, som ger begränsat utbud av tillfällen för dessas utveckling. I naturlig kontakt med sin omgivning, inspirerande miljöer och livets naturliga utmaningar, får däremot individen större möjligheter att återuppväcka och nära sina särskilda egenskaper och förmågor. Generellt sett, måste vi värja oss för att inte bli nerdragna av moderna företeelser. Vår potential är ofta större än vi anar.

Den kände Pytagoras, matematikern, förmedlade på sin tid även kunskap om verkligheten, något som då skedde i hemliga kunskapsskolor. Enligt denna kunskap, som numera till en del finns offentliggjord, finns inom oss en uratom, en så kallad monad, som är vårt verkliga jag. Denna monad, är den som efter fysiska döden skalar av sig de höljen som tjänat den under fysiska livet: det eterhölje som gett liv åt grovfysiska organismen, det emotionalhölje som möjliggjort ett känsloliv och det mentalhölje som möjliggjort ett tankeliv.

Utan dessa höljen och utan monader som inkarnerar skulle fysiska livet vara en omöjlighet. Tron på att kosmos hela rikedom av livsuttryck skulle kunna existera utan bakomliggande högre grader av intelligens, visar bara på bristande perspektiv. I vår sekulariserade del av världen, har kunskapen om reinkarnation nästan fått ett löjets skimmer över sig. Detta visar hur mycket vi fjärmat oss från verklig livskunskap, alltför förförda av den så upphöjda teknologiska utvecklingen och illusionen om vetenskapens allvetande. Tron att vi skulle leva ett enda meningslöst, oförklarligt liv kunde med rätta kallas ointelligent flum.

Nej, livet uppvisar en rikedom bortom våra vildaste föreställningar. Våra naturriken visar på monadernas olika skeden i evolutionen. Alla dessa unga individer, som tidigt visar upp oförklarliga talanger, vittnar om monadernas bevarade egenskaper och förmågor, och hur dessa kan utvecklas till verkliga talanger när de odlats i en följd av inkarnationer. Vi befinner oss på en nästintill oändlig utvecklingsresa, där livet blir allt rikare när vår förståelse vidgas och fördjupas.

Monaden samlar fler och fler erfarenheter för att växa i de för människan väsentliga egenskaperna – livstillit, självtillit, laglydnad, rättrådighet, opersonlighet, offervilja, trohet, förtegenhet, livsglädje, målmedvetenhet, vishet, enhet. Alla i sig rymmande många närliggande egenskaper. Det är vår uppgift i människoriket att fullkomna oss i dessa egenskaper, för att ta oss vidare till nästa etapp i evolutionen. Vore vi fullkomliga skulle det förstås inte se ut som det gör i världen idag. Faktum är att vi som mänsklighet ännu är ganska primitiv. Vi har mer att lära.

Viktigt att känna till, är att det också finns krafter som motarbetar mänsklighetens medvetenhetsutveckling. Dessa krafter är på många sätt styrande i samhället och världen idag. Därför är det viktigt att vara en balanserande kraft som förälder, mot den indoktrinering som sker från tidig ålder, till exempel i skolan och övriga samhället. Att ifrågasätta och uppöva urskillnings- och omdömesförmåga har nog aldrig varit så viktigt som nu.

Om vi kan låta barnens första år i livet präglas av fysisk trygghet och kärleksfull närhet, låta världen än så länge vara liten, vänta med att introducera dem för livet utanför familj, släkt och vänner, ger vi dem en grundtrygghet att fortsätta växa med. Tids nog behöver vi alla bekanta oss med den större världen och göra våra individuella erfarenheter, där en stabil grund är av stort värde.

Denna kunskap kan räcka för att vi skall bli visare i våra roller som föräldrar; att känna till att barnen, och vi själva, ingalunda är några oskrivna blad, utan monader under utveckling. Kan vi bära detta med oss, kommer vi att göra klokare val för oss själva och våra barn, och underlätta syftet med vår vistelse här i fysiska världen: vår fullkomning som människor.

I vår tid finns denna kunskap om verkligheten presenterad genom mentalsystemet hylozoik, förmedlat på nytt av den svenske esoterikern Henry T. Laurency.

/LF